Hade tänkt simma två kilometer i Västertorpshallen. Tyckte väl faktiskt att det mest skulle bli lite trist, det kan ju va så ibland med träning, speciellt om solen skiner, barmarken skriker till dig och du snubblar över löparskorna när du ska ut. Men inte kan ge dig ut på ett långpass med favoritmusiken. Inte ens lyssna på något i bassängen, eftersom du bara hunnit testa det magiska, vattentäta fodralet fem gånger och du sagt att du ska testa det tio innan du riskerar telefonen.
Och så upptäckte jag i omklädningsrummet att jag hade badshortsen (check), handpaddlarna (check), flytdolmen (check), handduken (check), schampo och duschtvål (check), lås (check) och plastpåse (check). Ganska bra, men tyvärr inga simglasögon.
Hade inte hallen varit nästan öde (alla andra var nog klokt nog ute i solen) så hade det inte funkat alls. Krockar till höger och vänster.
Nu gick det, men rätt snabbt kom en huvudvärk smygande, en molande och irriterande sak från bakom ögonen. Huvudet gillade väl inte de suddiga vattenvyerna av världen. Eller så läckte klorvatten in i hjärnan. Det är en teori, i alla fall.
En kilometer pallade jag, men inte två. Här och där tog jag en liten vilopaus på vägen. Men det tog ändå bara drygt 25 minuter. Utan några hjälpmedel. Coolt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar