Vi klarade simskolan!

... eller, nja, till skillnad från simskolan i grundskolan (den där som jag aldrig klarade) så hade vi inget slutprov. Men det känns som om vi klarade den - vi är allihop minst tio gånger bättre crawlare nu än för åtta lektioner sedan och vi har haft kul på vägen. Då har man vunnit.

Det började för mig med att jag och Jon i slutet av oktober bestämde oss för vår galna utmaning. Sen anmälde jag mig fort till simskolan för att lära mig crawla - och fick en rejäl chock av hur tufft det var. Sen på lektion två blev jag lyrisk när jag klarade 50 meter i sträck.

Det var sen jag drabbades av Knut, mitt löparknä, samtidigt som simskolan tog paus i tre veckor bland annat på grund av kräks i bassängen (inte mitt!). Jag simmade inte mycket de veckorna, men tog ett pass med L i Högdalens simbassäng, utan simglasögon så med blodstänkta ögon och liknande smak i halsen. När simskolan väl var tillbaka hade Marko, vår tränare, en italiensk tränarassistent som gav mig guldtipset att vara lite latare i vattnet. Ett steg framåt!

Och sen lyfte jag näsan över vattenytan rejält, blickade framåt och skaffade mig ett årskort på Stockholms simhallar - här skulle det simmas på allvar! Och i början av december kom lektionen när blixten slog ner - jag klarade 200 meter i rad! (två procent av simningen i Ö till ö, men ändå...)

Och jag skaffade mig leksaker - en egen flytdolme och handpaddlar - och blev fullständigt förälskad i handpaddlarna, kärlek från första ögonkastet! Men jag slogs fortfarande med självförtroendet lite, att inte klara mer än 200 meter simning känns tungt när man ska klara en mil till hösten - så det var gott med en riktig självförtroende-boost på simlektion fem.

Sen var det juluppehåll. Jag försökte simma i Frankrike, men fick inte. Men det gjorde inget för efter nyår kom genombrottet med stort G, ett riktigt stort G, när jag kom på hur jag skulle andas! Som en blixt från klarblå himmel lyckades jag simma 500 meter i rad, sen en kilometer i rad, och näst sista simlektionen kände jag mig som en delfin i vattnet.

Jag hann också testa ännu en leksak, den här en julklapp från L: armficka och hörlurar som gör att jag kan lyssna på musik i vattnet! Kärlek!

Så kom den allra sista lektionen. Vi filade på lite teknik, snackade strunt som vanligt, lärde oss lite grunder i vändningar (även om jag ju siktar på öppet vatten, där vändningsteknik blir lite överflödigt).

Det känns superbra att ha gått simskolan - jag rekommenderar det verkligen till alla och jag har haft jättekul - men det ska bli skönt att få stanna hemma på söndagskvällar framöver :)

Till alla er andra på simskolan: håll gärna kontakten, jag vill jättegärna höra hur det går med alla era utmaningar!

Hela simskolegänget efter sista lektionen. Lycka till allihop!