Äntligen tog jag mig upp på en liten bergstur! Tillsammans med högerknäet Knut joggade jag genom Annecy, uppför den lååånga backen förbi 1100-talsslottet och basilikan och fram till den lilla orienteringskartan där vandringslederna över Semnoz-berget.
Jag fotade kartan, men var fullt medveten om att jag nog ändå skulle tappa bort mig.
Jag fick rätt, såklart.
 |
| Såhär såg alltså stigen ut. Ja, den slingrar sig fram mitt i bilden. |
Jag valde till och med den gula leden eftersom det var den enda färgen jag kunde se genom regniga glasögon, färgblindhet och grådask. Men tre förgreningar senare tittade jag upp mot den höga klippan jag borde varit ovanför.
Men c'est la vie. Skog som skog, berg som berg. Dimman raderade allt hopp om utsikt, markens blandning av snö och smältvatten allt hopp om torra fötter, mina icke-terrängskor hoppet om snygglöpning i halkan.
 |
| Springjonas nedanför klippan jag borde ha sprungit ovanför. |
Jag segade mig uppåt och njöt av tanken på vilket pucko jag är, alldeles speciellt idag. Pulsen rusade uppåt när stigen blev brant (max 193 sa klockan), stigarna vindlade höger och vänster och aldrig med de skyltar jag väntat mig, men det kändes helt okej ända tills Knut började protestera. Vi slogs mot varann ett tag - han stramade lite och jag svarade med att stretcha och mjuka upp, han bet tillbaka ett tag senare, jag svarade igen.
När jag började springa neråt igen gjorde han nästan ont, till och med. Jag började fundera på om jag kanske ska ta en månads total löpvila igen, trots allt.
Sen kom magin:
Telefonen bytte låt till Bonnie Tylers Holding out for a hero, nedförsbacken planade ut tillräckligt för att jag skulle kunna sträcka ut istället för bromsa och vips blev Knut glad igen, precis när jag kom ner till basilikan igen. Jag var tvungen att ta ett kort på den heliga byggnaden innan jag kunde fortsätta hemåt.
Semnoz, nästa gång vi ses ska det vara solsken, torrt och shortsvarmt!
 |
| Basilikan. |
 |
| Utsikt tillbaka upp mot Semnoz-berget, som skymtar trots dimman. |
Basilikan. Var det på det berget vi tappade bort oss i somras? Du är modig, du.
SvaraRaderaVar damen som dök upp överallt vi befann oss kvar nu med?
Och Gott Nytt År till er allihopa i Frankrike!
/T (hemkommen från nyårsfirande i stan..)
Gott nytt år Jonas och hoppas du får ordning på Knut. Härligt att ta del av din entusiasm, det smittar en del:) Är det förresten inte tjugondagknut snart, då kanske Knut blir bra;)
SvaraRaderaT: Precis samma berg - men det såg ganska annorlunda ut i snöslask och dimma... Och ingen dam. Inte en själ överhuvudtaget.
SvaraRaderaJohan: Tack detsamma! Och kul att du känner dig smittad av entusiasmen, när jag själv känner att jag måste akta mig för att inte bli trist och bitter :)