torsdagen den 10:e november 2011

Nja, jag och Knut är inte riktigt sams, trots allt

Lätta, lätta ben idag. Åtta kilometer progressiv snabbdistans ned mot 4:05-tempo gick flygande lätt med småpratsmarginal ända till slutet. Löpglädje och frihetskänsla, kändes som om jag sprang snyggt!

Så kom Knut och kraschade festen. Lite smygande, inte ont men märkbart under själva snabbdistansen, sen ont-stelt-nervkläm-stumt under nedjoggen tills jag fick lov att stanna, stretcha och mjuka upp, testjogga, stanna och stretcha igen, testspringa gick bättre än jogg, men sen gick jag sista kilometern trots allt. Ingen mening med att utmana ödet.

Men träningsläger blir det ändå, med extra vaksamhet mot vad Knut hittar på. Och naprapatkur är ju redan bokat på Access rehab på måndag.


Från Springjonas i farten

3 kommentarer:

  1. Jag gillar inte Knut!!! Funderar på vad jag skall döpa mitt vänsterlår till...kanske Greta...

    /ingrid

    SvaraRadera
  2. Lugn, bara lugn. /T

    SvaraRadera
  3. Jag gillar inte heller Knut just nu - men inser att han bara är ett offer för höften, egentligen

    SvaraRadera