Träning i livspusslet, tips fem: semestra till tävlingen

Jag har inte lagt ner min lilla måndagstradition med tips för att få in träningen i livspusslet. Men förra veckan tog jag en tillfällig paus för att ägna mig åt att:

Semestra till tävlingen!

Vilket (förstod du nog) är veckans tips. För träning i livspusslet behöver ju inte bara handla om få träningen att ta så lite tid som möjligt - dessutom kan man ju kombinera nytta med nöje (eller nöje med nöje, som jag hoppas att du också känner).

Vi hejade på Camille på hennes halvmara.

Min förra weekend var jag på en semester till Amsterdam marathon med min fantastiska fästmö L. Jag fick hela resan, inklusive anmälan till maran och en skitsnygg hemgjort t-shirt i 30-årspresent i somras av släkt, vänner och L. På plats hängde vi dessutom med min partner in crime Jon (som tyvärr hade en inflammerad hälsena och tog det säkra före det osäkra och ställde in sin egen start den här gången) och med Camille, en barndomsvän till L som bor i London och kom till Amsterdam för att springa sitt livs första halvmara (och gjorde det med bravur!).

Och helt vanligt, civilt semstrande i Amsterdam.

Vi flög ner lördag morgon, hem måndag kväll. Söndag förmiddag sprang jag (L hejade) och eftermiddagen hejade vi på Camille, men resten av resan hann vi med en massa vanligt stadsturistande.

Självklart är det där med att semestra till löptävlingar ett tveeggat svärd som man får hantera varsamt. Ett par pedagogiska exempel.

Scenario A:
- Älskling, vad skulle du vilja göra på semestern i påsk?
- Du vet ju att jag drömt om att åka till New York sen jag var liten. Kan vi inte göra det?
- Nej, jag tänkte att jag skulle springa Marathon des Sables under sex dagar i öknen i Marocko och att du skulle hänga med och ta hand om ungarna när ni följer efter och hejar. Kul va?
...
- Älskling? Vart är du på väg? Och vad menar du med det där fingret?

Scenario B:
- Älskling, du har alltid velat åka till New York, eller hur?
- Ja, drömt om det sen jag var liten.
- Och jag skulle vilja springa ett marathon i ett annat land. Så jag tänkte att jag kanske kunde springa i New York nästa november, så kan vi åka en hel vecka och semestra samtidigt. Vad tror du om det?
- Fantastiskt! Det är så fantastiskt att din löpning tar oss till nya, spännande platser i världen!

(poängen är alltså att scenario A är dumt, scenario B bra - även om du kanske inte ska hoppas på en fullt så sliskig avslutning)

Om du bara ser till att inte välja ditt drömlopp och sen försöka trycka in din familj i planen med våld, utan försöker hitta minsta gemensamma nämnare mellan drömlopp (dina) och drömsemestrar (deras) så kan resultatet bli fantastiskt.

L, Tomas, Anna och Ingrid, fyra av medlemmarna i Världens
Bästa Hejarklack.

Jag råkar visserligen vara omgiven av galningar som faktiskt ser ett nöje i att flänga fram och tillbaka längs en bana för att få se mig skymta förbi ett par gånger (de går under artistnamnet Världens Bästa Hejarklack) - men även om du inte har sån tur så kan det faktiskt va riktigt kul att hänga med som hejarklack. Folkfest, förbrödring med andra i publiken och lite spänning. Framförallt så kan dina löpäventyr bli gemensamma upplevelser snarare än pappan/ mamman/ frun/ mannen/ sambon som åker bort hela tiden.

Tidigare tips:
Blogga inte
Ta fötterna istället för bussen
Spring till träningen
Stretcha på väg hem